Das Problem bei solchen «Schlagzeilen» ist, das die meisten dabei gar nicht nachdenken und gleich an Pädophile oder an die eigene Sexualität denken und dadurch getriggert sind. Dazu wäre hilfreich sich mit der Entwicklungspsychologie der Kinder auseinander zu setzen. Das Bedürfnis des Menschen, seine Sexualität an sich selbst und mit anderen entdecken und erleben zu wollen ist angeboren und ist auf zwei Bedürfnissen begründet. Das Erste ist das Bedürfnis nach Erkundung (Neugier) und das Zweite das Bedürfnis körperliche Lust und Wohlsein zu vermehren. Der Mensch ist von Anfang an ein sexuelles Wesen und trägt beide Bedürfnisse in sich. Sie dienen der Lebens- Art- und Selbsterhaltung. Das bedeutet, sie ist nicht (nur) genital ausgerichtet.
Barn lever sin njutning självcentrerat, de vill öka sin egen njutning och inte tillfredsställa andra. Barn mellan 0 och 6 år använder alla sina sinnen för att söka maximal njutning. Barndomens sexualitet tar sig uttryck i avsikten att uppleva vackra känslor genom sensorisk stimulans, att känna sig trygg, att lindra spänningar, att känna spänning och att tillfredsställa nyfikenhet på sin egen kropp. Uttrycket av barns sexualitet är opartiskt och det är därför barn till exempel onanerar eller öppet tillfredsställer sin fysiska nyfikenhet genom utforskande spel (läkarlekar).
Dessa upplevelser från födseln har en bestående inverkan på självkänslan och fokus för ett barn bör ligga på att kunna utveckla en positiv kroppsuppfattning. En positiv och pålitlig kroppsuppfattning är en av de förutsättningar som kan skydda ett barn från sexuella övergrepp. Denna nyfikenhet är inget speciellt för barn och barns sexualitet kan inte likställas med en vuxens. Syftet ska vara att ge tryggt samspel och utrymme så att barn kan följa deras utveckling och nyfikenhet.
Och för att vara ärlig, om man tittar på vår utveckling och tillstånd av sexualitet så förvånar det mig inte längre varför det är som det är.
Hittills har sexualiteten för det mesta varit tystad, könsorganen var inte ens korrekt benämnda i vår tid eftersom det fanns och fortfarande finns så mycket skam kring sexualitet. För läkarspelen var man tvungen att gömma sig och man kunde inte prata öppet med någon. Men nu vet vi från utvecklingspsykologin och även om man öppet observerar ett barn att sexualitet är normalt från början, så vad är egentligen problemet?
Det finns ett sånt här rum på min lillas dagis, det heter inte onanirummet utan snarare Smusirummet. Endast max 4 barn släpps in där tillsammans, åldersskillnad/maktförhållandet beaktas och barnen kommer på egen hand och säger att de vill gå in där tillsammans. Rummet är mörklagt, med madrasser på golvet, nedtonat ljus, en stjärnprojektor och barnen vet att det inte är något att leka där, utan att det här är en plats att koppla av. De är utan tillsyn i rummet och har därför sin integritet för att upptäcka varandra. Vad som händer i den är upp till barnen.
Och för att vara ärlig, i början blev jag chockad för vad är det här, vad är det här, men nu tycker jag att det är så bra och jag är verkligen tacksam för att hon har en sådan möjlighet.
Häromdagen vid lunchen berättade hon för mig att hon var där inne med en pojke och han visade henne och hennes vän sin penis. Och jag tyckte det var bra att det fanns ett utrymme för det, att de inte behövde gömma sig i smyg och att deras första lagrade sexuella upplevelser var så skamlösa.
Und zum masturbieren hab ich mein Kind schon selbst «angeleitet», das heisst ich hab ihr erklärt das es sich immer gut anfühlen soll, wenn sie sich berührt, dass sie, wenn sie sich die Finger wo rein steckt, diese bitte sauber sein sollen, nix spitzes usw. Das kommt automatisch, wenn das Kind da steht mit erhoben Finger, lacht und sagt: «Mama, ich hab grad mit meinem Finger im Popo gebohrt, das war gut.» Da kann man meiner Meinung nach nur offen und klar dazu anleiten was da die Regeln dafür sind, damit es gut bleibt. Oder man geht ins Alte und sagt, bäh, das macht man aber nicht oder ignoriert oder der alte Mist halt.
Det är upp till oss vuxna att öppna upp för våra barn och att ompröva vår egen sexualitet, för jag önskar att varje barn inte ska börja sin vuxna sexualitet så spänd och full av skam som vi gjorde. Men allt har sina baksidor, speciellt när det initieras och/eller uppmuntras av vuxna. Även när det gäller medias tidiga sexualisering av barn. Det är som överallt, varje mynt har två sidor och det är viktigt att hålla ett öga på implementeringen (särskilt under vår policy).
(via Doris)
Mer till dig:
"Dravens Tales from the Crypt" har varit förtrollande i över 15 år med en smaklös blandning av humor, seriös journalistik – för aktuella händelser och obalanserad rapportering i presspolitiken – och zombies, garnerad med massor av konst, underhållning och punkrock. Draven har gjort sin hobby till ett populärt varumärke som inte kan klassificeras.
Min blogg var aldrig designad för att sprida nyheter, än mindre bli politisk, men med aktualiteter kan jag bara inte låta bli att fånga upp information här som annars är censurerad på alla andra kanaler. Jag är medveten om att designsidan kanske inte verkar "seriös" för många i detta avseende, men jag kommer inte att ändra detta för att tillfredsställa "mainstream". Den som är öppen för icke-statskonform information ser innehållet och inte förpackningen. Jag har försökt tillräckligt med att förse folk med information under de senaste 2 åren, men märkte snabbt att det aldrig spelar någon roll hur det är "paketerat", utan vad den andra personens inställning till det är. Jag vill inte lägga honung på någons mun för att möta förväntningarna på något sätt, så jag kommer att behålla den här designen för förhoppningsvis kommer jag någon gång att kunna sluta göra dessa politiska uttalanden, för det är inte mitt mål att fortsätta så här för alltid 
Jag lämnar upp till var och en hur de hanterar det. Du är välkommen att kopiera och distribuera innehållet, min blogg har alltid legat under WTFPL-licens.
Jag tycker det är svårt att beskriva vad jag faktiskt gör här, DravensTales har blivit en kulturblogg, musikblogg, chockblogg, techblogg, skräckblogg, rolig blogg, en blogg om hittade artiklar på internet, internet bisarr, skräpblogg, konstblogg, varmvattenberedare, zeitgeist blogg genom åren , Skrotblogg och greppväska blogg kallas. Allt som är rätt ... - och ändå inte. Huvudfokus för bloggen är samtida konst i ordets vidaste bemärkelse.
För att säkerställa driften av sajten är du välkommen att Gör en donation med kreditkort, Paypal, Google Pay, Apple Pay eller direktdebitering/bankkonto. Stort tack till alla läsare och supportrar av denna blogg!
