I mitten av december börjar temperaturerna redan stiga där du behöver en "isbrytare" och det är så "isbrytare» släppte ankar vid Basler Z7 från långt borta Bayern, eftersom herrarna var på en stor jubileumsturné. Det har gått tio år sedan Alexander "Alexx" Wesselsky och Jochen "Noel Pix" Seibert skildes av med "Megaherz" och "isbrytare» tillkommit. «Megaherz» finns kvar än idag, men medan de tidigare stridskamraterna fick nöja sig med en respektabel 19:e plats med sitt album «Götterdämmerung», «isbrytare» säkrade tredjeplatsen på listorna med sitt femte studioalbum «Die Hölle muss Warten», som släpptes nästan samtidigt. Den här fredagskvällen den 13 december hittade många fans till Z7 för att fira födelsedagen tillsammans med bandet och supporten "A Life Divided" och båda banden hetade verkligen upp den välfyllda Z7:an.
Tydligen, nästan två timmar innan konsertstart, stod hardcore-fans i Pratteln med sina frusna ben i de isiga minustemperaturerna, vilket bara fick mig att skaka på huvudet ömkligt, eftersom detta inte är ett tonårsband och om du väljer det själv , Efter att ha varit där så tidigt ska man inte klaga på kylan, utan hellre låta isbrytaren göra sitt jobb. Så det hände att Z7 redan var välfylld med de speciella gästerna. München "A Life Divided" övertygade med catchy rock, som de prydde med elektroniska element i många delar. Jürgen Plangger och hans bandkompisar visste hur de skulle fängsla konsertbesökarna som otåligt väntade på headliners och säkert kunde vinna några nya fans den kvällen.
"A Life Divided" visade sig vara på bra festhumör direkt efter ett långt intro med "The Lost" från årets långspelare "The Great Escaape". "It Ain't No Good" applåderades rejält och "Words" följdes av ett skarpt rop från 2011 års långspelare "Passenger", innan melodiska "Feel" serverade poppiga kulisser i rockig skepnad. "Hey You" skickade en gitarstorkan tillsammans med en trumtornado över scenen under åskväder av ljus, innan densamma badades i blått ljus för VNV NATION-omslaget "Perpetual". "A Life Divided" lät den riva mörkmetallisk och man var tvungen att lyssna noga för att känna igen originallåten, även om killarna verkligen inte gjorde ett dåligt jobb. Den här formationen har trots allt funnits i tio år och kollegan Plangger, som också plockat gitarr på "Eisbrecher" sedan 2006, visste säkert hur han skulle flytta sin publik till "The Last Dance".
Eisbrecher, Amok, live på Z 7 Pratteln den 13.12.13 december XNUMX
Det fanns NDH-standarder för dansgolvet, för att till sist fråga publiken om textsäkerheten med den omväxlande "Heart On Fire". Det var uppenbarligen många återfallsförbrytare som stotade runt här och så det var inte förvånande att det blev gott om välförtjänta applåder efter en dryg halvtimme. Enligt mig är bandets sound i absolut toppklass, men Jürgen Planggers röst är inte min kopp te. Inte för att det är dåligt, inte alls, det är bara lite för ljust för mig personligen, så enligt min mening stör det snarare bandets sound än kompletterar det. Men som tur är skiljer sig smakerna åt. "A Life Divided" är ett grymt liveband, det finns inget att klaga på, men det är inte mitt fall, men ni ska se och höra Jürgen igen efter en liten paus. «A Life Divided» startade som om de var headliner från första minuten och den sista applåden var definitivt headliner värdig.
Ackompanjerat av ett disco från 70-talet var det dags för en paus innan A-lagets temalåt lät spänningen stiga igen. De två överdimensionerade knytnävarna placerade vid scenens två kanter lyste upp i djupt rött och en datorröst hälsade den många publiken. Äntligen hittade huvudskådespelarna vägen upp på scenen och herrarna bjöd på två timmars upp och ner av gamla och nya låtar som det bara smällde. Så festen började med "Kein Pity" och i följande set fokuserade de på det senaste decenniets höjdpunkter och så fortsatte det med "Welcome to Nothing", "Adrenaline" och "Antibodies". Inför hymnandet "Eyes below zero" var scenen dränkt i rött ljus och för första gången erbjöds mer aktuell mat. "Amok" kunde sedan sätta en visuell höjdpunkt igen med sin koreo med de nästan veteranfat och "Eiszeit", där polarutrustningen trots allt användes, verkade också bekant. "Leider" som följer rockar fortfarande, och "Prototype" applåderades minst lika euforiskt. Spelglädjen märktes för alla på scenen och åskådare och band ökade från låt till låt.
Icebreaker Anniversary Tour - Crazy (Live 2013)
Jämfört med "Hell Must Wait"-turnén hade setlistan modifierats och utökats och pepprats med vältaliga inledningar av Alexx, som nu hade sin publik helt i sina händer, fortsatte "Engel". Den stora, självbetitlade bandhymnen, som finns i en version 2013 på singeln "10 Jahre Eisbrecher" och som Alexx nu tog tag i sin kaptenshatt och isyxor för, introducerade nästa klassiska avsnitt: Detta kompletterades med "Schwarze änka», till vilken räcktes lite starksprit. Det fortsatte med "Forget-me-not", "Herzdieb" och "This is German" och avslutade den ordinarie delen av föreställningen lysande som en tyskrockig Musikantenstadl med rökpelare, som efter bara en kort paus fann sin välförtjänt fortsättning i "Heilig". "Crazy" avslutades med dånande applåder och kunde vid det här laget förstås bara toppas av "Miststück". Men herrarna var inte snåla och kom efter ytterligare ett uppehåll tillbaka med "Immortal for a lifetime". Men så var det äntligen över, även om ett och annat stycke som "Can love sin be" hade varit bra för min smak. Men nästa gång igen.
Många glada miner och en synbart utmattad sångare tackade för varandra och tog sig varsin hem. Alexx och Noel Pix har satt ihop ett erfaret band med sina musiker och levererat en framgångsrik show, som var särskilt övertygande på grund av sin varierande setlista, säkerställde en fullsatt sal och var jättekul. En fantastisk scenshow och man kan alltid se fram emot «Eisbrecher», killarna har precis fattat det! Killarna går på full gas och publiken äter ur sångaren Alexx hand från första ton. Mannen är ett scengris, som man nästan köper varenda klyscha av. Han har förstås, förutom sitt coola skådespeleri, också en hel del humor och är helt enkelt en född underhållare. Icebreakers rockade scenen när den är som bäst. Rekvisita bars upp på scenen för nästan varje låt och Alex var vältalig som vanligt. En fantastisk kväll och en absolut värdig resa genom 10 år av "isbrytare", som ändå gick ett steg längre och aldrig kom till ro. Vi hoppas och är glada att det kommer att fortsätta så här, för 2014 kan fansen hoppas på ett nytt album som borde bygga vidare på de senaste årens framgångar. Med detta i åtanke: Nu till nästa 10!
Icebreaker Anniversary Tour - Bitch (Live 2013)
Setlist Eisbrecher 10-årsjubileumsturné
- Inget synd
- Välkommen till ingenstans
- antikropp
- Adrenalin
- ögon under noll
- Amok
- istiden
- tyvärr
- Prototyp
- Ängeln
- isbrytare
- Svart änka
- FÖRGÄTMIGEJ
- hjärttjuv
- Det är tyska
- Heilig
- verrückt
- tik
- Ett helt odödligt liv
Nedan är trailern för Eisbrecher 10 Year Anniversary Tour 2013:
Icebreaker 10 Year Tour 2013 - Trailer
[rwp-review id=»0″]
Mer till dig:
"Dravens Tales from the Crypt" har varit förtrollande i över 15 år med en smaklös blandning av humor, seriös journalistik – för aktuella händelser och obalanserad rapportering i presspolitiken – och zombies, garnerad med massor av konst, underhållning och punkrock. Draven har gjort sin hobby till ett populärt varumärke som inte kan klassificeras.
Min blogg var aldrig designad för att sprida nyheter, än mindre bli politisk, men med aktualiteter kan jag bara inte låta bli att fånga upp information här som annars är censurerad på alla andra kanaler. Jag är medveten om att designsidan kanske inte verkar "seriös" för många i detta avseende, men jag kommer inte att ändra detta för att tillfredsställa "mainstream". Den som är öppen för icke-statskonform information ser innehållet och inte förpackningen. Jag har försökt tillräckligt med att förse folk med information under de senaste 2 åren, men märkte snabbt att det aldrig spelar någon roll hur det är "paketerat", utan vad den andra personens inställning till det är. Jag vill inte lägga honung på någons mun för att möta förväntningarna på något sätt, så jag kommer att behålla den här designen för förhoppningsvis kommer jag någon gång att kunna sluta göra dessa politiska uttalanden, för det är inte mitt mål att fortsätta så här för alltid 
Jag lämnar upp till var och en hur de hanterar det. Du är välkommen att kopiera och distribuera innehållet, min blogg har alltid legat under WTFPL-licens.
Jag tycker det är svårt att beskriva vad jag faktiskt gör här, DravensTales har blivit en kulturblogg, musikblogg, chockblogg, techblogg, skräckblogg, rolig blogg, en blogg om hittade artiklar på internet, internet bisarr, skräpblogg, konstblogg, varmvattenberedare, zeitgeist blogg genom åren , Skrotblogg och greppväska blogg kallas. Allt som är rätt ... - och ändå inte. Huvudfokus för bloggen är samtida konst i ordets vidaste bemärkelse.
För att säkerställa driften av sajten är du välkommen att Gör en donation med kreditkort, Paypal, Google Pay, Apple Pay eller direktdebitering/bankkonto. Stort tack till alla läsare och supportrar av denna blogg!
